Etik, även känt som moralfilosofi, är läran om moral eller läran om rätt och fel. Ordet etik härrör från det grekiska ordet ethos som ungefär betyder sed.

Inom etiken finns en rad olika så kallade etikläror, vilka normalt sett brukar delas in i tre huvudgrupper, nämligen teleologiska, deontologiska och dygdetiska etikläror.

De teleologiska etiklärorna har som utgångspunkt att de konsekvenser en handling leder till är det som avgör huruvida en handling är rätt eller fel. Dessutom kan man rangordna olika handlingar utifrån de olika konsekvenser dessa får för att på så sätt ta ställning till vilka som får anses vara mest riktiga. En annan benämning på teleologisk etiklära är konsekventialism.

Deontologiska etikläror har som utgångspunkt att varje handling ska bedömas utifrån dess pliktvärde. Ordet deontologi härrör även från de grekiska orden ”deon” som betyder plikt och logos som betyder ungefär förnuft, fritt översatt alltså pliktvärde. En handling bestäms alltså inte utifrån de konsekvenser den får utan utifrån det inneboende värde den besitter.

Dygdetik fokuserar till skillnad från de två föregående inriktningarna inte på handlingar och dess eventuella konsekvenser utan mer på hur människor bör bete sig för att leva på ett bra sätt. Detta innebär att man delar in en människa i olika karaktärsdrag där vissa egenskaper, dygder, anses vara moraliskt riktiga och något man bör eftersträva, medan andra, laster, anses vara moraliskt förkastliga och således är något man bör undvika.

Utöver ovanstående har det genom historien funnits en rad andra etiska teorier som exempelvis stoicism, hedonism, epikurism och utilitarism.