Journalistisk etik eller pressetik som den också kallas är ett form av regelverk som journalister och publicister bör eftersträva att efterleva inom ramen för den verksamhet de bedriver.

I Sverige regleras pressetiken i huvudsak av två olika ramverk, nämligen Pressens publicitetsregler samt Pressens yrkesregler.

Publicitetsregler

Pressens publicitetsregler består sammanlagt av 17 regler, vilka är frivilligt upprättade av svensk press, radio och TV. Regelverket har också stöd av de restriktioner som finns i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetslagen. I stora drag går regelverket ut på att man som publicist endast ska publicera korrekta nyheter, bemöta kritik mot etik och sakuppgifter samt respektera den personliga integriteten och vara restriktiv med publicering av namnuppgifter.

Vidare ska man även vara objektiv och lyfta fram flera åsikter och synpunkter samt vara varsam med bilder så att dessa på något sätt inte vilseleder läsaren eller tittaren. Om man upplever att man känt sig kränkt av någon typ av publicering i media finns det möjlighet att vända sig till Allmänhetens pressombudsman (PO).

Pressens yrkesregler

Det andra regelverket Pressens yrkesregler består av sammanlagt tolv regler och vänder sig i huvudsak till journalister och hur man som journalist bör bete sig i sin yrkesroll. Några av dessa regler handlar om att man som journalist inte bör utföra andra journalistiska uppdrag än de man tilldelats av den redaktionella ledningen om man är fast ansluten till en redaktion. Vidare bör man inte acceptera uppdrag, inbjudningar, gåvor, gratisresor eller andra förmåner som kan komma att misstänkliggöra din roll som oberoende och självständig journalist.

Man bör heller inte utnyttja sin ställning som journalist till att vinna egna privata fördelar. Givetvis ska man heller inte förfalska intervjuer eller bilder samt beakta upphovsrätten vad gäller ljud, bild och text. Dessutom bör man också visa hänsyn vid fotografering, framför allt vad gäller brott och olyckor. Om en framställning i huvudsak bygger på någon annans sakuppgifter bör alltid källan anges.

Under de senaste tio åren har det i Sverige funnits åtminstone två tillfällen då pressetik diskuterats, dels efter mordet på Anna Lindh i september år 2003, dels vid den så kallade Knutbyrättegången i maj år 2004.